Belåningsgraden är ett begrepp som ofta florerar i finansvärlden. Begreppet är framför allt kopplat till bolån men har även att göra med andra sorters lån. Men varför är din belåningsgrad viktig och hur påverkar den dina möjligheter att låna pengar?
För att gå till grunden med detta behöver vi börja med att förklara vad belåningsgraden är. Det är ett begrepp som långivare använder för att beskriva den mängd pengar som du behöver låna för att ha råd med en viss fastighet. Din belåningsgrad är den summa pengar som du behöver för att finansiera fastighetsköpet och beräknas som en procentandel av fastighetens marknadsvärde.
För att exemplifiera det hela kan vi ponera att du ska köpa en fastighet som kostar en miljon kronor. Ditt köp av fastigheten får då finansieras på följande sätt:
- > 15 procent kontantinsats
- < 85 procent bolån.
Vi ponerar att du väljer att låna pengar till kontantinsatsen och lånar till så stor del av insatsen som möjligt. Du kan då finansiera bostadsköpet med en kontantinsats på 150 000 kronor och ett bolån på 850 000 kronor.
Din belåningsgrad kan du beräknas på följande sätt: 850 000 kr / 1 000 000 kr = 85 %.
I regel är en lägre belåningsgrad att föredra
En lägre belåningsgrad är ofta att föredra framför en högre sådan. Detta beror på att det ur en långivares perspektiv blir mindre riskfyllt att låna ut pengar till dig ju lägre din skuldsättningsgrad är.
Dessutom är en låg belåningsgrad fördelaktigt när du äger din egen bostad. För ju lägre andel av bostadens marknadsvärde som du har belånat, desto större är din obelånade tillgång i fastigheten. Detta är din bostads marknadsvärde minus summan för ditt befintliga bolån.
Belåningsgraden får inte överskrida 85 procent
Den högsta tillåtna belåningsgraden för bolån är 85 procent. Denna begränsning gäller dock endast för det lån som specifikt är ett bolån och därmed finansierar ditt boende. Det finns nämligen många svenskar som har en belåningsgrad på över 85 procent. Dessa bostadsägare har i regel tagit ett blancolån (d.v.s. ett lån utan säkerhet) utöver sitt bolån.
Den vanligaste anledningen till att detta görs är att man som låntagare vill kunna finansiera kontantinsatsen med hjälp av blancolånet. Det är främst unga låntagare (under 50 år) som finansierar sin kontantinsats på detta vis.
Bakgrunden till bolånetaket
Belåningsgraden har hamnat i fokus efter att vi i Sverige införde ett bolånetak år 2010. Enligt bolånetaket tillåts inte våra banker låna ut ett större belopp än 85 procent av bostadens marknadsvärde i form av bolån. Resten av köpeskillingen behöver du som köper en bostad finansiera via kontantinsatsen.
Anledningen till denna förändring är att man från regeringens håll ville minska den skenande utvecklingen med allt mer omfattande bolån. Detta för att förhindra att svenska bostadsköpare hamnar i trångmål i samband med att fastighetspriserna vänder nedåt och bostadsmarknaden blir mer svårnavigerad.
Bolånetaket har kritiserats flitigt under årens lopp. Än så länge består det dock och det är därför viktigt att ha koll på belåningsgraden.
